Monthly Archives: juni 2010

En ”magisk” afton!

På SMÖRHÅLAN

hade vi nöjet att hälsa Anna Hallén välkommen att drilla oss i allt det där som vi trodde att vi hade koll på 😦

Vi hade bjudit in samtliga medlemmar med respektive, det skulle ha blivit ca 40 personer bara det, men tyvärr har aldrig alla tid samtidigt. Vi blev 23, och då var det dessutom en del ”utifrån” som fått chansen via vänner och genom att kontakta oss efter att ha läst om föreläsningen på Annas blogg.

En intim föreställning

alltså, som genomfördes helt utan visuella hjälpmedel. Anna tog oss igenom bantarens alla vedermödor och det var många igenkännande mumlande och skratt. Bland annat talades det om ”hundrakronorsklubben”, som fått sitt namn efter vad det kostar att få reda på hur mycket man väger, som om man inte visste det redan när man gick hemifrån. Vi som var där har alla mer eller mindre erfarenhet av det digra utbudet av dieter: Rikshospialets, Cambridge, Flygvärdinnornas, GI-Viktkoll, diverse pulverdieter o.s.v. Enligt min enkla mening är det två saker som förenar dem alla, de kostar pengar och man kommer att gå upp igen, oftast till ett högre plan än där man startade.
Efter ca enochenhalv timmes faktaspäckad och humorfylld första halvlek var det dax för pausvila med fika. En Brieost med ca 37 cm diameter, en Cambozola, ett stycke hårdost, nötter, Bregott och ett paket Finn Crisp som dock blev överhoppade efter att Anna talat om hur hemskt dåliga de var för en medveten bantare (ingen vill väl vara medvetslös) samt Ramlösa och kaffe med riktig grädde stod på bordet.

Efter fikat

var det fullt ös igen. Massor av information och svar på alla våra frågor; ska man äta inom en halvtimme efter träning? varför får jag sån djävla kramp varenda natt? måste man träna för att gå ner i vikt? Hade du varit där hade du nu vetat svaren 🙂

Innan vi skiljdes åt var det många som lovade varandra att, nu skulle vi minsann gå med i en av Annas kurser för folk som vill veta mer och kanske också vill få bättre fart på sin bantning. Därför ska vi på SMÖRHÅLAN dra igång en kurs till hösten, sex ggr träffas man med Anna som handledare och allt kursmaterial ingå. Den här kursen hålls i Helsingborg och det blir ca 2–3 veckor mellan tillfällena, max 16 deltagare.

Anna Hallén, minst lika pigg och glad efter föreläsningen som under. Den fula gubben hon lagt armen om såg så skum ut att jag valde att klippa bort honom för att inte förstöra helhetsintrycket 🙂

Annonser

Vem ska bekosta forskning om LCHF?

Forskningspengar

kommer av naturliga och ekonomiska skäl från läkemedelsindustrin. Naturliga, eftersom man gärna vill bevisa nyttan med exempelvis statiner, att de faktiskt kan sänka kolesterolet och gärna också minska antalet dödsfall i hjärt/kärlsjukdom. Ekonomiska, eftersom försäljningen av effektiva mediciner inbringar mycket pengar till ägarna. I fallet med statiner är det t.o.m. så att de kan ges till praktiskt taget hela befolkningen i förebyggande syfte, om man bortser från de relativt lindriga biverkningarna som exempelvis muskelförtvining och minnesproblem…

I januari i år skriver Uffe Ravnskov om att läkarna är ”Nickedockor” som okritiskt följer landstingens experters order om statinutskrivning till alla med diabetes-2. Detta är ytterligare ett exempel på hur effektivt läkemedelsindustrin lyckas i sin marknadsföring och lobbyism.

Finns det någon annan

som kan tänkas ha intresse av att forska om vår hälsa/ohälsa? Ja, det tycker i alla fall jag. En självklar kandidat är ju livförsäkringsbolagen!
Om du vill teckna en livförsäkring är det säkrast att du inte har ett BMI över 30, för då är det kört eller så blir din försäkring begränsad till att bara gälla för död och sjukdom som inte beror på ökad risk pga övervikt! Dessutom är de intresserade av om dina förfäder har dött pga övervikt, för då ligger du ändå pyrt till. Om du nu har lyckats teckna en försäkring och sedan går upp i vikt betyder det att du kommer att kosta ditt försäkringsbolag en massa pengar. Av den anledningen tror jag att det finns ett intresse från försäkringsbolagen att stå för forskning som gör att deras kunder lever friskare och längre.

En annan självklar kandidat att stå för forskningspengar är det där andra stora försäkringsbolaget: Försäkringskassan, eller Staten, som ju förlorar pengar på alla som utnyttjar resurserna genom sjukersättning och sjukfrånvaro, minskade skatteintäkter.

En tredje självklar kandidat är landstingen, som har de största kostnaderna för ökande ohälsa pga fettmarelaterade sjukdomar.

Alla de här uppräknade borde i rimlighetens namn vara intresserade av att seriös forskning på riktig LCHF-kost kommer igång. Karlshamnsstudien är ett fantastiskt pilotprojekt som skulle kunna ligga till grund för en mycket större undersökning. På Aftonbladet debatt skriver primärvårdsläkaren Francois Rohner om hur en primärvårdsstudie relativt snabbt skulle kunna ge svar på frågan om det är lönt att göra en mer omfattande studie.

Jag tycker att

exempelvis LCHF.se skulle ta som sin uppgift att lobba för detta. Annika Dahlqvist och Kostdoktorn är andra som med sin stora spridning på nätet säkert kan bidra till att öka trycket mot försäkringsbolag och myndigheter.

Idag har vi också ett antal professorer med Fredrik Nyström som kanske den mest lämpade att driva sådan forskning.

Så mitt upprop får bli: ”Upp till kamp mot fettskräck och förtryck av lchf:are, ge det naturliga alternativet en chans!”

EN BANTNINGSMETOD!

Jag hänger

rätt mycket på Kif, kanske inte så mycket som förut, men jag hittar fortfarande mycket av intresse där.
Jag tog UBCL som användarnamn då jag gick med men skriver numera under med mitt fulla namn. Då jag gick med för över två år sedan var det ca 2.700 medlemmar mot nära 12.000 idag.

Det jag länge undrat över

är varför så många protesterar när någon säger att lchf är en bantningsmetod. ”Det är absolut ingen bantningsmetod, det är en livsstil och ett naturligt sätt att äta.” 😦

Jag tycker i alla fall att det är så! Lchf har allt man kan önska av en bra bantningsmetod:

1. Man äter bara vissa bestämda födoämnen (en del metoder använder enbart ost, någon enbart jordgubbar) vi undviker kolhydrater.
2. Man behöver inte träna, men om man gör det så kan man få snabbare resultat på vågen.
3. Man måste äta var tredje timme … kanske att det spricker lite på den punkten?
4. Man måste begränsa sitt kaloriintag så att man gör av med mer än man sätter i sig … hm. stämmer visst inte heller så bra?
5. Man måste hela tiden kämpa mot sina hungerkänslor och sitt sockerberoende … aj, aj, där sprack det igen!

Men, hur som helst 2 rätt av 5 möjliga är väl inte så illa pinkat?

Här är bilder på en som i alla fall lyckades med att banta med lchf, det är precis 30 kg som skiljer bilderna. Samma fåtölj, samma gubbe men 5 år senare. Jag har likadana kläder på mig, men det skiljer ett antal storlekar.

Till vänster, 112 kg som senare ökade till 118, 5. Till höger idag med 82 kg före frukost!

Visst har jag rätt när jag säger att det är en bantningsmetod. Kolla gärna på den här tråden på Kif eller den här, de handlar bara om att banta med lchf!

Sofiero slott …?

… nej det är från min trädgård 🙂

När vi byggde nuvarande huset tyckte vi att det skulle passa bra med lite rhododendron eftersom tomten lutar mot norr och det var en ganska bred rabatt som behövde fyllas. Så därför planterade vi 15 buskar i skiftande storlek och färg, de flesta lila. Efterhand har en del gått ut sig och vi har föryngrat beståndet med nya buskar så idag har vi ca 25 st.

Det här är taget från söder mot norr…

… och den här är från andra hållet!

Vilket får mig

att tänka på en gammal historia.

Den lille gossen: ”Far, är det där en ros?”
Fadern: ”Nej min son, det är en rhododendron.”
Den lille gossen: ”Far, hur stavar man till rhododendron?”
Fadern: ”Hm… vete fan om det inte är en ros i alla fall, du.”

Svårt att stava till eller inte, det får nog bli några rhododendron på nya tomten i alla fall!