IN MEMORANDUM

Så hände det

som man inte vill ska hända, en kär gammal vän lämnar in för gott. Jag minns inte riktigt hur länge vi varit vänner, min gamla skalkniv och jag. Jag vet i alla fall att vi avverkat otaliga lökar, gurkor och tomater tillsammans. Styckat kyckling har vi gjort, benat ur sidfläsk och putsat både fläsk- och oxfiléer.Det är inte bara min kniv som är bruten, själv känner jag mig också rätt så (ned)bruten. 😦

Här ses han, eller om det var en hon, jag blev aldrig riktigt klok på det, bland alla sina kamrater, längst ner i bilden men högst bland vännerna ändå!

Kanske finns

det någon därute som vet hur jag känner mig, någon som kanske själv har någon liknande erfarenhet att dela med sig av. Det skulle kännas trösteligt, ströstsamt eller vad det heter 😉

Annonser

3 responses to “IN MEMORANDUM

  1. Sänder lite tröst så här i sorgetid!
    Sambon slängde min älskade och köpte ny – som inte alls passar i handen!!!
    Så kan det gå!
    Ska dock försöka försonas med den nya……lite iallafall!

  2. Kanske litet sent svar, men jag fruktar dagen då min älsklingskniv går sönder. Köpt när jag gick folkhögskolan på gotland för att kunna skala äpplen på mitt rum, på Konsum tror jag det var. Plasthandtag som hamnat på värmelementet i diskmaskinen, men ändå ännu min favoritkniv. Så jag förstår HELT hur du känner dig! Hoppas att en härlig kniv hittar till dig snart!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s